Destination: SAREK
               


                Destination:


                            Sarek

Sareks Nationalpark

Sareks nationalpark bjuder på Sveriges mest dramatiska och minst påverkade landskap, med spetsiga fjäll, mäktiga glaciärer, djupa dalar och viltforsande vattendrag. Inget annat område i Europa har lika stora kvalitéer av samtidigt obruten och monumental vildmark.

Nationalparken är 1970kvadratkilometer stor och inrättades 1909, för att bevara ett utpräglat högfjällslandskap i dess naturliga tillstånd
. Sarek är för svenska förhållanden överväldigande alpint med djärva fjällmassiv och trånga dalgångar. Det är ett mäktigt stycke helt orörd vildmark.

I parken finns ca 200fjäll över 1800m och 6 av Sveriges 13 toppar över 2000m, samt ca 100 glaciärer.

Sarek är landets största högfjällsområde och har flera verkligt alpina fjällmassiv t.ex. Sarektjåhkkå, Ähpár, Bielloriehppe (Piellorieppe) och Bårdde (Pårte), alla med spetsiga toppar och lodräta fjällstup. Nivåskillnaden, mellan toppar och dalar i parken är bitvis också extrem för svenska förhållanden, som i vissa dalar uppgår till 1 300 meter.

Sarek består även av högfjällsslätter, t.ex. den arktiskt ödsliga Luohttoláhko på ca 1 200 m ö h och Ijvvárláhko (Ivarlako) kring 900-1000 m ö h.

Ráhpavágge (Rapadalen) är Sareks pulsåder. Den sträcker sig från nationalparkens centrala del till dess gräns i sydost. Genom dalen rinner Ráhpaädno (Rapaätno), Sveriges i förhållande till nederbördsområdet, vattenrikaste älv. Ráhpaädno för med sig enorma slammängder från ett trettiotal glaciärer. Slammet avsätts i Rapaselet, som är ett igenfyllt sjöbäcken, och i Rapadeltat, som dock till största delen ligger utanför nationalparken. I dessa deltaländer grenar sig vattnet i ett komplex av älvfåror och laguner. Rapadeltat är Sveriges snabbast tillväxande deltaområde.

I nationalparkens västra delar övergår högfjällen i lågfjäll längs gränsen till Padjelanta nationalpark.

Både Sarek och Padjelanta ingår i Laponia – världsarvet.

 

(Källa: Sveriges Nationalparker, utgiven av Naturvårdsverket 1983)